Insändare: Barn kan inte effektiviseras

Samtidigt innehåller Vallentunas budgetmodell ett generellt effektiviseringskrav. Men ett barn kan inte effektiviseras.

Barnet som behöver mer stöd behöver det nu – inte nästa termin eller när problemen blivit tillräckligt stora. Eleven som börjar få svårt att komma till skolan kan inte sättas på paus. Och läraren som möter många olika behov kan inte trolla fram mer tid.

Ändå är det ofta just det vi begär av skolan: gör lite mer med lite mindre. Spring lite fortare. Få det att gå ihop.

Samtidigt redovisar kommunen ett resultat på 231,6 miljoner kronor. Då måste vi våga fråga: När är det nog?

Ordning och reda i ekonomin är viktigt. Vallentuna ska ha marginaler och kunna investera för framtiden. Men när kommunen år efter år har en stark ekonomi samtidigt som verksamheterna förväntas effektivisera är det också rimligt att fråga vad vi vill använda den ekonomiska styrkan till.

För oss socialdemokrater är svaret tydligt: den ska märkas i klassrummen.

I fler vuxna som har tid att se barnen. I stöd som sätts in innan en elev hunnit misslyckas. I mindre undervisningsgrupper för de elever som behöver det. Och i lärare som får vara lärare. För det finns kostnader som aldrig syns som röda siffror i kommunens bokslut. De syns hos barnet som börjar tro att det är hen det är fel på. Hos eleven som slutar vilja gå till skolan. Hos läraren som vet vad som behövs men inte räcker till.

När vi till slut agerar kan priset redan ha blivit betydligt högre – både mänskligt och ekonomiskt.

Ja, det kostar att ge barn rätt stöd. Men det kostar ännu mer när vi låter bli.

En stark kommunal ekonomi ska märkas i välfärden. Och när vi måste välja är vår prioritering självklar:

Barnens bästa före ännu ett rekordöverskott.

__________________________________________

Sandra Rudeberg (S), 2:e vice ordförande Barn- och ungdomsnämnden
Jerri Bergström (S), oppositionsråd